Mattor

Vill du ha ett ombonat och mysigt hem? Med en matta ser ett rum genast lite varmare ut och ger även en mjukare känsla. Med småbarn som gärna sitter på golvet och leker är det nästan ett måste att ha mattor om du inte har golvvärme. I Medelhavsländerna där klinker och marmor är det vanligaste golvmaterialet lägger man många mattor på golvet under vintern och när sommarvärmen kommer tar man bort dem. I nordligare länder kan vi ha mattorna liggande året om. För oss är de en del av designen i våra hem och många lägger ner omsorg i valet av matta eftersom de helst ska hänga med många år.

Mattor från Persien eller Afghanistan

Det lönar sig att köpa mattor av god kvalitet, för då håller de länge, ibland flera tusen år. Även om du inte behöver en matta som håller tusentals år kan det vara trevligt att köpa en matta som kan gå i arv. 1947 hittade man en handknuten matta i Sibirien. Den hittades nedfrusen i ett isblock och är mycket välbevarad. Man räknar med att den troligtvis är knuten i Persien eller Armenien år 400fKr. En äkta persisk eller berbermatta ses som en investering och de är även svårare att få tag i idag eftersom dessa vanligtvis knyts av ett nomadfolk som idag är mer bofasta och har andra yrken.

Planera köpet av din matta. Det är ett kostsamt köp, men ändå brukar de vara prisvärda eftersom det vanligtvis är kvinnor som knyter dem för att tjäna extra pengar och arbetet är egentligen mycket mer värt än vad de säljs för. Idag tillverkas många persiska mattor i så kallade mattateljéer där flera anställda arbetar på en matta och här tillåts inga skönhetsfel som kan förekomma på de som är knutna av nomadfolken. En handknuten matta kan komma från Turkiet, Iran, Nordafrika, Afghanistan eller Kina. Innan du köper mattan, ta reda på vilket material den är knuten av, ursprungslandet och att den inte är tillverkad av barn.

Svenska mattor på golven

Mjuka, sköna mattor till hemmet

Ingen matta är svenskare än trasmattan. Ändå är det ingen gammal tradition. Trasvävar fanns redan på 1700-talet men det man vävde användes som prydnadstäcken och först i slutet av 1800-talet hamnade de på golvet. Man vävde mattor av tagel, gammalt nät som inte gick att laga och gamla säckar. I områden där det odlades lin vävde man linnemattor. Trasmattan föddes ur sparsamheten. Allt skulle tas tillvara och man använde allt tyg som inte längre kunde användas till annat. Dessa klippte man till remsor som man sedan vävde av. De som har hemvävda trasmattor kan se en historia i dem och minnas barnens gamla kläder och vissa tillfällen då de användes.

Röllakan vävda i ull är populära mattor. De görs i vävtekniken röllakan som är en enklare variant av gobelängväven. Tekniken att fläta samman två trådar, varp och inslag är gammal. Mönstret framträder på båda sidorna och fördelen är där att man kan vända på mattan om den blir smutsig på ena sidan vilket är mycket praktiskt om man valt en ljus färg. Röllakan mattor tillverkas i många länder och man ska vara uppmärksam på att den är handvävd och inte maskinellt gjord. Från början tillverkades de i allmogemönster men idag finns många moderna mönster som passar bättre in i den skandinaviska stilrena designen. En röllakan matta i ull luggar lite den första tiden och det är helt normalt. Därför ska man också undvika att dammsuga mattan den första tiden innan den har blivit intrampad.

Vilken matta ska jag välja?

Att välja mattor till hemmet är inte det lättaste. De flesta av oss väljer en matta som matchar den övriga stilen i hemmet och många gånger får även plånboken bestämma. Förutom de tidigare nämnda mattorna kanske någon av de följande alternativen passar. Wiltonmattor är maskinvävda mattor som du kan hitta i både klassiska och moderna mönster. Ryamattor var populära på 60 och 70-talet. Många knöt sina egna ryamattor hemma. Idag kan man köpa maskingjorda ryamattor i ett flertal olika material och mönster. Sisalmattor är gjorda i ett naturmaterial som tål vatten. De är mycket slitstarka och passar bra där det är mycket slitage. Plastmattor är praktiska att ha i köket och tvättas lätt i tvättmaskinen.